Nya amorteringsplaner och liite mer tid med familjen
Havregrynsgröt och aktiespan
Det är lite märkligt, för nu för tiden ser jag min avsättning till nordnet som en vanlig räkning, en ganska tung sådan när allt verkar gå sönder i huset. Jag kanske borde låta bli att investera några månader och bara lägga pengarna på hög eller betala en ny toalett till badrummet på nedervåningen (som förmodligen slukar mer vatten än ett hyreshus i vällingby), men jag kan liksom inte förmå mig.
Dock kan jag konstatera att de aktier som fallit mest är de bolagen med högst skuldsättning. Förmodligen självklart för alla andra, men uppenbarligen inte för mig. Lesson learned! I framtiden ska jag bara titta på bolag med låg skuldsättning i förhållande till eget kapital.
Medan jag väntar på att åka och jobba och familjen sover på övervåningen avnjuter jag en tallrik havregrynsgröt och tittar på introduce.se Önskar att deras nyckeltalskompass fanns för alla aktier! Jag är sugen på att titta närmare på Billerud, SCA, Boliden och Micro systemation, den sista verkar vara ett väldigt "roligt" bolag att ha i sin portfölj. Ska dock försöka ha lite is i magen och vänta på fler nedgångar innan jag slår till på något. Lättare sagt än gjort...
Personalmöte
Jag frågade alla personer som kom till mig på intervju under den här perioden hur de tyckte att en bra chef skulle vara. 90% (även de som inte fick jobb) svarade att de ville bli sedda av sin chef. Ganska talande. Jag tror tyvärr inte att 90% av cheferna ser sina anställda (dvs. ger dem feedback, negativt och positivt och behandlar dem efter deras personligheter)
Imorgon ska jag jobba över igen, mattvätt. Vet inte hur länge de håller på, men jag pysslar väl på kontoret under tiden.

Sverige har minst andel chefer under 35 i Europa?
Läser i dagens metro att Sverige har minst andel chefer under 35 i Europa. 26% om jag inte minns helt fel. I artikeln står det att man på fackförbundet ledarna tror att det dels beror på att kravet på utbildning är högre i Sverige samt att man inte tycker det är "värt" att vara chef med allt ansvar och slit det faktiskt innebär. Jag tror det ligger mycket i det där, framförallt det sista, men det är inte helt lätt att vara ung och vara chef. En chef vara en (äldre) förebild, en chef ska vara en person med erfarenhet (ålder?). Det är lustigt att jag alltid verkar vara lite för ung för den positionen jag innehar för tillfället, men en sak är bra: det går garanterat över med åldern. Och personalen verkar trivas trots allt.
Som vanligt späckat schema på jobbet, den här veckan blir det två dagar med 14-timmars pass. Men nu är det lite ljuset i tunneln, snart vet man om planeringen varit bra eller mindre bra. I veckan ska jag även förhandla bostadsräntor med min bank, hoppas min ö
Marginalvaror

Bild från washtec
Jobbar man med att sälja varor till konsumenter rullar ordet marginalvaror på läpparna lika lent som en knäckig creme brulé på tungan. Marginalvaror är en säljares våta dröm, företagets guld och... ja. Jag kan fortsätta i all oändlighet. Jag ÄLSKAR marginalvaror. Men jag hatar när jag själv utsätts för dem eftersom de alltid är rena rånet jämfört med sina släktingar med låg nettoförtjänst. Biltvättar t.ex. Speciellt den på statoil som kostar 169:- (för du vill väl inte vara utan underredstvätten?) och det enda man får är en livrädd liten 3,5-åring i baksätet. Om kostnaden ligger på 3 kronor är jag inte förvånad. Det är bra avkastning, iallafall om apparaturen är avbetald. Gör-det-själv-tvättar är mitt vanliga val, men varför äger inte jag en?
Att äga mark i skärgården är en annan stor inkomstbringare om man väljer att asfaltera hela marken och göra parkering för alla de stockholmare som äger hus i skärgården och måste parkera sina fina bilar någonstans. 3500:- per år kostar en ospecificerad plats. Jag misstänker att man skulle kunna ta minst en tusenlapp till innan det börjar kännas.
Har jobbat idag, en del marginalvaror där med. Inga marginalvaror på börsen dock. Har nästan börjat vänja mig vid att se röda siffror på min aktiedepå. Läste att Fischer gick back sina första sju år som investerare, och det gick ju bra till slut iallafall. Jag försöker inte tänka på avkastningen längre utan på att jag köper en väldigt liten del i ett företag jag tror mycket på istället. På tal om det läste jag en intressant artikel om fröken Stenbäck i di idag.
Jag ska köpa vingar för pengarna! (och flyga bort över ängarna)
Jag har amorterat på livet, stått längst bak i kön
Aldrig haft semester eller tagit ut nån lön
Jag har levt som miljonär, och unnat mig allt
Den som lever på kredit för betala tusenfalt
refräng:
Jag har förstått nu och jag vet vad jag vill
Vad jag ska göra och använda framtiden till
Jag ska köpa vingar för pengarna och flyga ut över ängarna
Jag ska köpa vingar för pengarna och flyga ut över ängarna
För det finns en särskild mening med att bara finnas till
Att göra det man måste är att göra det man vill
Jag skymtar en förmögenhet i skuggan av en dröm
där fåglarna är vilda när dom vaknar ur sin sömn
refräng
När jag har flugit tusen mil ska jag flyga tusen till
För att göra det man måste är att göra det man vill
Mina vingar skall jag fästa med en kärlek som är sann
Mina vingar ska jag vinna och säja "Hej, jag vann"
Men du vinner ingen frihet utan att offra den du var
och vända dig mot vinden och skrika ut ditt svar
refräng
Jag ska också köpa vingar för mina pengar en gång. Ett hus utomlands som jag ska flyga till.

Micke Rickfors
Aktierna går sådär, men jag gnetar på. Lägger undan 20% av min månadslön, fast då investerar ju inte min sambo något. Det grämer mig att vi betalar så mycket ränta på huslånet varje månad, skulle vara trevligt att inte ha något lån på huset, men det går ju inte att både amortera kraftigt och investera. Så fram tills att aktiemarknaden börjar röra sig uppåt investerar jag, och sedan kanske vi amorterar något år så att vår månadskonstnad inte svänger så kraftigt av räntan. Det är inte billigt att bo i Stockholm...