enmiljonrikare

Jag har en svacka. Det är bara att erkänna, det har flyttat in en liten pessemist i min bröskorg just nu. Kanske är det hösten, kanske är det bara en period när allt verkar lite svårare, lite trögare och lite... fulare på något vis. Det går bra. Trafiken är ett helvete på morgonen, just nu tar det ca. 2h att komma till jobbet. Jag blir lite extra tjejig just nu. Gråter en skvätt i bilen på morgonen. Pratade med min pappa: "men det är så här livet är, det är bara att stå ut". Fan heller, jag vägrar! Kalla mig drömmare, men det är fan inte "så här livet är" om man mår dåligt över sin restid vareviga dag! När han säger så där vaknar en liten djävul i mig som vill bevisa att han har fel, fel, fel... Jag försöker ignorera den lilla rösten i mitt huvud som säger att man ska vara sådär svensson-nöjd med att man har råd att åka utomlands en gång om året och som upprepar samma mantra i huvudet på mig om och om igen: "man får ju vara glad att man har ett jobb".

Alla andra får gärna vara nöjda med att de har ett jobb, jag själv tror att mitt liv har mer att ge. Vad bjuder ditt liv på?

Förresten spar jag pengar på hög just nu, tror att det kommer rasa ännu mer på börsen inom de närmaste månaderna. Vad händer med USA? Vad händer med Euron?