Att vara BÄST.
Tillbaka på bloggen igen, jag har hunnit med en hel massa saker sedan jag sist skrev, bl.a. har jag blivit "fru" efter tre veckor i Thailand. Det blev precis som vi hade önskat, med lagom många vänner och släktingar (hela 30 stycken!), orkideer i massor och fantastisk mat. Till det vinterklimatet i Thailand och en kostnad som knappt hade täckt lokalhyran i Sverige.
Aktierna hänger med i den allmäna konjunkturen, tyvärr har jag två poster som fortfarande ligger på minus, men min högriskare byggmax steg rejält på positiva siffror och min yttepytte-post i wisegroup ligger på 30% i ökning sedan årsskiftet. Det är inte illa! Just nu ligger jag dock lågt med nyinvesteringar, du som läst längre ner vet ju att vårt badrum inte var rätt utfört för den andra ägaren, så en "liten" extraräkning på 82000 ligger och väntar på oss...
Jag är för övrigt i en ganska omvälvande del i mitt liv arbetsmässigt. Jag har gått på en hel del seminarier den sista tiden, bla. charlie söderbergs balansekonomi och börjat fundera en del på om det är det här jag ska göra hela livet.
Man ska göra det man tycker är roligt och är bra på säger alla, men idag är det bara ca. 10% av mitt arbete som jag tycker är RIKTIGT roligt: att få min personal att utvecklas.
Så jag satte mig ner och funderade på vad jag var bäst på och kom fram till... ingenting. Det är sant, jag är ganska duktig på många saker, men jag är inte bäst på något. Ganska nedslående eller hur?
Men tankarna malde i huvudet och nästa sak som kom upp var: Om jag inte är bäst på något, kan jag bli bäst på något som jag tycker är roligt?
Sagt och gjort, jag gjorde i mental lista på vad jag tycker är roligt:
- Att prata
- Att försöka förstå hur andra människor tänker och funderar
- Att utveckla människor
- Att resa och se andra kulturer
- Att stå inför folk
- Skriva
- Aktier och fonder (att bli ekonomiskt oberoende)
That's it (jag tycker iofs att det är roligt att baka muffins också, vilket också var med på listan ett kort tag).
Så nu har jag bestämt mig för att utbilda mig till coach, och jag har aldrig varit säkrare på något i hela mitt liv. Min mamma tycker jag är galen (du har det ju så bra, med bra lön och ett bra företag och bonus...), min pappa tycker nog samma sak, för han säger ingenting. Kanske är det svårt att få jobb som coach/föreläsare, men om jag bara är BÄST på det jag gör är det ju inga problem, eller hur?
/A
Ps. Ska försöka få till sidan så att ni kan läsa den i mobilen, ha tålamod! Ds
Aktierna hänger med i den allmäna konjunkturen, tyvärr har jag två poster som fortfarande ligger på minus, men min högriskare byggmax steg rejält på positiva siffror och min yttepytte-post i wisegroup ligger på 30% i ökning sedan årsskiftet. Det är inte illa! Just nu ligger jag dock lågt med nyinvesteringar, du som läst längre ner vet ju att vårt badrum inte var rätt utfört för den andra ägaren, så en "liten" extraräkning på 82000 ligger och väntar på oss...
Jag är för övrigt i en ganska omvälvande del i mitt liv arbetsmässigt. Jag har gått på en hel del seminarier den sista tiden, bla. charlie söderbergs balansekonomi och börjat fundera en del på om det är det här jag ska göra hela livet.
Man ska göra det man tycker är roligt och är bra på säger alla, men idag är det bara ca. 10% av mitt arbete som jag tycker är RIKTIGT roligt: att få min personal att utvecklas.
Så jag satte mig ner och funderade på vad jag var bäst på och kom fram till... ingenting. Det är sant, jag är ganska duktig på många saker, men jag är inte bäst på något. Ganska nedslående eller hur?
Men tankarna malde i huvudet och nästa sak som kom upp var: Om jag inte är bäst på något, kan jag bli bäst på något som jag tycker är roligt?
Sagt och gjort, jag gjorde i mental lista på vad jag tycker är roligt:
- Att prata
- Att försöka förstå hur andra människor tänker och funderar
- Att utveckla människor
- Att resa och se andra kulturer
- Att stå inför folk
- Skriva
- Aktier och fonder (att bli ekonomiskt oberoende)
That's it (jag tycker iofs att det är roligt att baka muffins också, vilket också var med på listan ett kort tag).
Så nu har jag bestämt mig för att utbilda mig till coach, och jag har aldrig varit säkrare på något i hela mitt liv. Min mamma tycker jag är galen (du har det ju så bra, med bra lön och ett bra företag och bonus...), min pappa tycker nog samma sak, för han säger ingenting. Kanske är det svårt att få jobb som coach/föreläsare, men om jag bara är BÄST på det jag gör är det ju inga problem, eller hur?
/A
Ps. Ska försöka få till sidan så att ni kan läsa den i mobilen, ha tålamod! Ds
Kommentarer
Trackback
