Krashad ekonomi
Jag är både imponerad och förfärad när jag läser http://www.slut-pa-pengar.nu/ . En familj med massor av krediter (eller är det egentligen så många med tanke på vad man ser på lyxfällan nuförtiden) och räkningar ditt pengarna inte räcker. Samtidigt strongt att skriva öppet om det, att försöka bromsa i en ganska brant ekonomisk nerförsbacke.
Jag önskar ganska ofta att jag inte tagit tag i mitt investerande tidigare, men samtidigt verkar jag vara relativ ensam om två saker. Jag är under 30. Jag är kvinna.
Jag räknar lite snabbt på hur vi skulle göra om vi bara hade en inkomst. Det skulle gå, med jämkning och annat. Det skulle inte vara roligt, men det skulle iallafall gå.
Jag önskar ganska ofta att jag inte tagit tag i mitt investerande tidigare, men samtidigt verkar jag vara relativ ensam om två saker. Jag är under 30. Jag är kvinna.
Jag räknar lite snabbt på hur vi skulle göra om vi bara hade en inkomst. Det skulle gå, med jämkning och annat. Det skulle inte vara roligt, men det skulle iallafall gå.
Kompensation från 3
Min mobil var helt oanvändbar i tisdags precis som för en hel massa andra svenskar som haft oturen att ha dem som mobiloperatör. Men men, efter ett samtal med dem idag fick jag 60 dagar fria sms och mms. Trots att det inte var "deras policy". Men jag har tydligen en hyfsad bra övertalningsförmåga, så nu kan jag se fram emot billigare mobilräkningar i ett par månader. Många bäckar små...
Tittar på lyxfällan och blir som vanligt arg och förundrad över hur vuxna människor kan låta det gå så långt, vuxna med barn. Jag försöker förstå, men jag gör det inte. Kanske har de haft en uppväxt som kan förklara det, jag vet inte.
Jag tror att många som är födda på 80 och 90-talet har haft föräldrar med relativt gott ställt, så när man flyttar hemifrån kan man inte nöja sig med något "sämre". Man ser bara det ens föräldrar har nu, inte hur de slet när de var små. Men vad vet jag.
Har lagt undan samma mängd pengar till aktier den här månaden som jag bestämt, trots att det har varit mycket "räkningar" den här månaden, dvs. pengar till bröllopet i februari och annat sparande. Hade även samfällighetsavgiften till huset dit vi sparat en del pengar, men några 100-lappar extra kostade det iallafall. Hur som avvaktar jag att köpa, tror inte vi sett slutet än. Något som muntrade upp mig var en intervju med härliga "aktiestinsen" som lär ha sagt att "börsen dippar var femte år, det är för att jag ska kunna köpa då".
Det kanske är så man ska jobba: aldrig sälja, spara till dipparna då man köper. Kommer kräva is i magen...
Stressig vecka
Julplaneringen är i full gång på mitt jobb. Personalen märker det inte på mer än att deras chef är lite mer stressad än vanligt (men forhoppningsvis trevlig fortfarande), men snart drar det igång även för dem. Mina kollegor älskar julen, trivs ett det positivt stressade klimatet. Nu ska vi bara hitta lite fler människor som reagerar på samma sätt under julen. Det är svårt att hitta människor i den yngre generationen som vill jobba. Anställningsintervjuerna går oftast i samma tema: "Jag vill ha ett jobba där jag kan uttrycka mig konstnärligt" eller "jag tror jag kan jobba i jul, det beror på vad som kommer upp" eller "Jag kan tänka mig att jobba nio till fyra".
Jag börjar känna mig som en tant, och uttrycken "det var bättre förr" samt "på min tid var det bara att jobba" ringer i huvudet.
Det har hänt två roliga saker den här veckan som jag faktiskt blir lite varm i hjärtat över:
- När jag kom hem från Charlie Söderbergs seminarium pratade jag med alla i personalen om att gå mot sina drömmar (nåja, det var inte så enkelt, jag var ganska entusiastisk i flera veckor efter). En tjej sa att hon alltid velat skriva en bok och nu i veckan berättade hon att hon skickat in den till ett förlag. Häftigt, oavsett om hon får den utgiven eller inte! Charlie skulle nog vara stolt över mig. Och henne...
- Nummer två är en tjej som praktiserade hos mig under förra året. Hon var för deprimerad för att gå i skolan och tillsammans med en psykolog på BUP hade vi i uppdrag att få "ordning" på henne. Jag vet inte hur det gick för psykologen, men för oss gick det superbra. Efter två månader hade hon ett eget ansvarsområde, 100% närvaro, etc. På senvåren märkte jag dock att hon ramlade ner i en svacka igen. Den här gången var jag hårdare mot henne och hon bröt ihop och berättade allt som jag gissat men aldrig fått svart på vitt innan. Vi bestämde att den sista månaden skulle hon komma till jobbet som vanligt, men hon skulle plugga i lunchrummet på de kurser hon skulle omtenta för att få börja trean på gymnasiet samt den presentation hon behövde göra för att bevisa att hon ville gå kvar. I veckan fick jag höra att det går jättebra för henne i skolan, hon planerar till och med att plugga vidare på högskola.
Kanske brinner jag inte i helvetet för mina illdåd...
Jag börjar känna mig som en tant, och uttrycken "det var bättre förr" samt "på min tid var det bara att jobba" ringer i huvudet.
Det har hänt två roliga saker den här veckan som jag faktiskt blir lite varm i hjärtat över:
- När jag kom hem från Charlie Söderbergs seminarium pratade jag med alla i personalen om att gå mot sina drömmar (nåja, det var inte så enkelt, jag var ganska entusiastisk i flera veckor efter). En tjej sa att hon alltid velat skriva en bok och nu i veckan berättade hon att hon skickat in den till ett förlag. Häftigt, oavsett om hon får den utgiven eller inte! Charlie skulle nog vara stolt över mig. Och henne...
- Nummer två är en tjej som praktiserade hos mig under förra året. Hon var för deprimerad för att gå i skolan och tillsammans med en psykolog på BUP hade vi i uppdrag att få "ordning" på henne. Jag vet inte hur det gick för psykologen, men för oss gick det superbra. Efter två månader hade hon ett eget ansvarsområde, 100% närvaro, etc. På senvåren märkte jag dock att hon ramlade ner i en svacka igen. Den här gången var jag hårdare mot henne och hon bröt ihop och berättade allt som jag gissat men aldrig fått svart på vitt innan. Vi bestämde att den sista månaden skulle hon komma till jobbet som vanligt, men hon skulle plugga i lunchrummet på de kurser hon skulle omtenta för att få börja trean på gymnasiet samt den presentation hon behövde göra för att bevisa att hon ville gå kvar. I veckan fick jag höra att det går jättebra för henne i skolan, hon planerar till och med att plugga vidare på högskola.
Kanske brinner jag inte i helvetet för mina illdåd...
Tuff vecka men lite rolig!
Jobbade ca. 12 timmar i måndags, i tisdags blev det 14. Var helt slut när jag kom hem vid 21.15. Imorse ringde klockan 05.30 men idag var det min tur att hämta vår dotter så då gick jag supertidigt (klockan 14 hämtade jag henne och då började hon gråta för att hon inte ville gå hem, otack är världens lön... ). Tur att jag har barn, annars hade jag nog jobbat ihjäl mig.
Träffade en av mina högre chefer idag, jag tror han tycker om mig (förhoppningsvis på grund av att jag gör ett bra jobb och inte bara för att jag är så förbannat trevlig). Hade företaget jag jobbar för haft ett huvudkontor i Sthlm tror jag att jag hade haft en stor chans att få jobb där.
Har suttit 1,5 timme till jobbet varje dag nu, och det har gett mig tid att använda kalkylatorn på min telefon flitigt (står man helt still måste det ju vara ok att hålla på med telefonen i bilen?). Jag växlar mellan att räkna ut hur lång tid det skulle ta att amortera ner vårt lån på huset till 500.000 (18 år) till att bli miljonär i aktier (lite osäkert på om man ska räkna på en avkastning med minus 5% per år eller plus 5%...). Det är roligt att planera vart man ska lägga sina pengar, mest för att det går att ändra sig 100 ggr om man bara drömmer...
Jag skulle vilja skriva en bok, men det är som att säga att man är "med i ett band". Jag har en idé till en skönlitterär sak, men självförtroendet tryter. Ska börja skriva på den ikväll. TBC.
Träffade en av mina högre chefer idag, jag tror han tycker om mig (förhoppningsvis på grund av att jag gör ett bra jobb och inte bara för att jag är så förbannat trevlig). Hade företaget jag jobbar för haft ett huvudkontor i Sthlm tror jag att jag hade haft en stor chans att få jobb där.
Har suttit 1,5 timme till jobbet varje dag nu, och det har gett mig tid att använda kalkylatorn på min telefon flitigt (står man helt still måste det ju vara ok att hålla på med telefonen i bilen?). Jag växlar mellan att räkna ut hur lång tid det skulle ta att amortera ner vårt lån på huset till 500.000 (18 år) till att bli miljonär i aktier (lite osäkert på om man ska räkna på en avkastning med minus 5% per år eller plus 5%...). Det är roligt att planera vart man ska lägga sina pengar, mest för att det går att ändra sig 100 ggr om man bara drömmer...
Jag skulle vilja skriva en bok, men det är som att säga att man är "med i ett band". Jag har en idé till en skönlitterär sak, men självförtroendet tryter. Ska börja skriva på den ikväll. TBC.
Dödstråkigt
Det händer ingenting just nu, mycket att göra på jobbet, men det kräver bara tid, inte någon vidare glöd, initiativförmåga eller uppfinnerikedom. Ska hjälpa till i en annan butik nästa vecka och jag har en heldags-konferens på torsdagen, annars är det samma sak där också.
Hemma så slutar jag antingen sent, runt 19.30, eller tidigt (kl. 14) och de dagarna gör jag som alla andra andra med småbarn, lagar mat, tvättar, städar, leker.
Läser lite böcker om ekonomi, annars håller jag fortfarande på pengarna, tror inte att det är över än (fast vad vet jag) . En fördel är att jag inte ens tycker det är roligt att shoppa, så kanske kan jag lägga undan ytterligare lite pengar denna månad för investering.
Inatt sov vår dotter för första gången utan blöja på natten, det är iallafall en liten milstolpe.
Hemma så slutar jag antingen sent, runt 19.30, eller tidigt (kl. 14) och de dagarna gör jag som alla andra andra med småbarn, lagar mat, tvättar, städar, leker.
Läser lite böcker om ekonomi, annars håller jag fortfarande på pengarna, tror inte att det är över än (fast vad vet jag) . En fördel är att jag inte ens tycker det är roligt att shoppa, så kanske kan jag lägga undan ytterligare lite pengar denna månad för investering.
Inatt sov vår dotter för första gången utan blöja på natten, det är iallafall en liten milstolpe.
Alla framgångsrika talare
Han står där, gestikulerande, med en glöd i blicken som kan sätta en hel stad i brand. Eller åtminstone hela salen. Vi är där för honom, denna drivande människa som likt kung midas rör vid saker och de förvandlas till guld. Det är så enkelt för honom, och vi tindrar över det korta ögonblick han lägger sin varma blick på oss för vi känner oss plötsligt lika vinnande som honom i livets lotteri. Jag skriver han, för jag har aldrig mött en kvinna som har berört mig på samma sätt som alla manliga coacher/föreläsare gjort. Det stör mig väldigt mycket, inte bara ur ett rent genusperspektiv utan för att jag vill vara en av de där männen (fast jag skippar gärna könsbytet).
Det är klart att de måste få det att låta enkelt, det är inte så inspirerande att lyssna på någon som berättar att de grät i bilen varje morgon i ett år på väg till jobbet. Jag hoppas att de har gjort det iallafall, för annars finns det verkligen inget hopp för mig att stå där och vara överpositiv, inspirerande och glödande, men på samma sätt krävande och utmanande i en enda stor soppa.
Jag tror jag skulle kunna bli en bra talare, men till och med google motarbetar mig. Vi som brukar förstå varandra ständigt och jämt (faktum är att google förstår mig bättre när jag skriver "säg något som får mig att skratta" än vad min sambo gör. MYCKET bättre till och med). När jag skriver "Hur blir jag en coach/föreläsare" får jag upp massa skumma kurser som man får betala multum för. Inga högskolepoäng där, inte ens en utbildning som är rekomenderad av någon förutom de som skapat kursen såklart. De stjäl, de där föreläsarna, och det gör mig inget, för man är inte bara där för innehållet. Faktum är att jag kan lyssna på samma människa om och om igen, bara för att få den där euforiska känslan när jag går ut ur salen (och på samma sätt som en bra bok får jag också känslan av saknad varje gång). Jag tänker att jag också kan stjäla inspiration från alla böcker, alla ledarskapskurser, alla ekonomiseminarier och sedan krydda med lite lustiga händelser från min familj, sedan kombinera det hela med lite retorik och kroppsspråk och så PANG. Så är jag där.
Problemet är att ingen verkar nappa på mig som föreläsare, kanske har de precis som jag bara träffat bra män. Eller folk med utbildning. Eller med erfarenhet. Men jag tror mest att det beror på att jag är kvinna. Jo, det verkar rimligt.
Chansen att vinna en miljon (eller mer) på svensk lotto
Det är 0,0008% chans att vinna en miljon eller mer på lotto läste jag någonstans. Bara lite större chans än att bli träffad av blixten. Fast det är ju gratis att bli träffad av blixten, om än väldigt mycket trevligare att vinna på lotto...
Hade möte med en "head of distrubution" eller vad han nu har för titel. De flög in honom så att jag skulle kunna prata om hur varuförsörjningen fungerar (inte alls) och vad han kan göra åt det (lite grann) men jag fick chansen att berätta min syn på saken (väldigt konstruktivt) och han fick chans att säga hur man tänker från ledningen (bra i teorin, inte lika bra i verkligheten).
Ett väldigt roligt inslag i ett i övrigt bra möte var en powerpointpresentation som jag fick ta del av. Den var helt ny fick jag reda på och man ville att jag skulle utvärdera den. Blev lite varm i bröstet över att man ville ha min åsikt. Vid första sliden sjönk dock modet:
1 "Hur man fyller ett hål" .
2. Ny slide: "Om en vara tar slut enligt planogram måste den ersättas av en ny vara" På sliden var det även en bild på en hylla där det saknas en vara. En pil löper ut från tomrummet. Det står, håll i er nu, "Hål" (det var någonstans här jag fick tårar i ögonen, är fortfarande inte säker på om det var av uppgivenhet eller för att jag skrattade så mycket inombords)
3. "Om det finns en vara som kan dubbelplaceras i planogrammet ersätter du hålet med den varan" Bild på samma hylla, men två likadana produkter bredvid varandra. Två pilar förkunnar: "Samma face"
...tre slider till, bl.a. en som förkunnar att det ska vara pris på varan (givetvis illustrerad av en bild), men du fattar. Det värsta var att det inte var ett skämt.
Det är inte ofta jag blir mållös, men då blev jag faktiskt det. Till slut fick jag ur mig att det kunde kanske vara en bra presentation för nya personer inom företaget... Vad ska man säga?
Hur som, bra dag. Har inte kollat börsen men hoppas kunna lägga undan lite mer pengar den här månaden, det ser väldigt grönt ut hittills.
Hade möte med en "head of distrubution" eller vad han nu har för titel. De flög in honom så att jag skulle kunna prata om hur varuförsörjningen fungerar (inte alls) och vad han kan göra åt det (lite grann) men jag fick chansen att berätta min syn på saken (väldigt konstruktivt) och han fick chans att säga hur man tänker från ledningen (bra i teorin, inte lika bra i verkligheten).
Ett väldigt roligt inslag i ett i övrigt bra möte var en powerpointpresentation som jag fick ta del av. Den var helt ny fick jag reda på och man ville att jag skulle utvärdera den. Blev lite varm i bröstet över att man ville ha min åsikt. Vid första sliden sjönk dock modet:
1 "Hur man fyller ett hål" .
2. Ny slide: "Om en vara tar slut enligt planogram måste den ersättas av en ny vara" På sliden var det även en bild på en hylla där det saknas en vara. En pil löper ut från tomrummet. Det står, håll i er nu, "Hål" (det var någonstans här jag fick tårar i ögonen, är fortfarande inte säker på om det var av uppgivenhet eller för att jag skrattade så mycket inombords)
3. "Om det finns en vara som kan dubbelplaceras i planogrammet ersätter du hålet med den varan" Bild på samma hylla, men två likadana produkter bredvid varandra. Två pilar förkunnar: "Samma face"
...tre slider till, bl.a. en som förkunnar att det ska vara pris på varan (givetvis illustrerad av en bild), men du fattar. Det värsta var att det inte var ett skämt.
Det är inte ofta jag blir mållös, men då blev jag faktiskt det. Till slut fick jag ur mig att det kunde kanske vara en bra presentation för nya personer inom företaget... Vad ska man säga?
Hur som, bra dag. Har inte kollat börsen men hoppas kunna lägga undan lite mer pengar den här månaden, det ser väldigt grönt ut hittills.
Supereffektiv dag på jobbet
Det har varit en bra dag. Fått mycket gjort på jobbet. Personalen är jättetaggade över den nya tävlingen som jag satt upp på jobbet och börjar nästan bråka över kunderna. Det verkar också som att vi lyckas hålla samtliga bollar i luften, mao har vi inte tappat något av våra andra fokusområden när vi började med det andra. Det är tyvärr annars ett vanligt problem med försäljning.
En av mina anställda har på eget initiativ skapat en facebooksida för vår butik där hon flitigt uppdaterar med både erbjudanden och happenings i butiken. Jag blir stolt som en mor över dem (tyvärr stoltare än flera av de anställdas mammor). Blev utskälld av en man igår, lustigt att många män alltid börjar med "det här SKA du göra för mig!" Undrar om det är för att jag är kvinna eller för att de slagit huvudet i något hårt och spetsigt som barn...
Privat är det lugnt, N är på kurs med jobbet idag så det blir en sån där härlig måla-naglarna-och-titta-på-tjej-filmer-kväll. Passar mig utmärkt!
Avslutar med en fantastisk bild på vårt landställe, man kan vara rik på flera sätt:
En av mina anställda har på eget initiativ skapat en facebooksida för vår butik där hon flitigt uppdaterar med både erbjudanden och happenings i butiken. Jag blir stolt som en mor över dem (tyvärr stoltare än flera av de anställdas mammor). Blev utskälld av en man igår, lustigt att många män alltid börjar med "det här SKA du göra för mig!" Undrar om det är för att jag är kvinna eller för att de slagit huvudet i något hårt och spetsigt som barn...
Privat är det lugnt, N är på kurs med jobbet idag så det blir en sån där härlig måla-naglarna-och-titta-på-tjej-filmer-kväll. Passar mig utmärkt!
Avslutar med en fantastisk bild på vårt landställe, man kan vara rik på flera sätt:
Funderingar på morgonen
Jag har en ny "fokus" i butiken som man så gärna kallar det. Det råkar vara samma fokus som jag måste arbeta med efter mitt senaste lönesamtal. Jag uppskattar verkligen att min personal hjälper mig att få mer pengar i plånboken, hoppas nämligen på en väl tilltagen bonus lagom till att USA's ekonomi kollapsat helt. Fast jag ska nog inte berätta att deras slit påverkar min möjlighet att bli miljonär. Det är en av många fördelar med att vara chef.
Hur mycket kan man effektivisera sin tid? Kan man effektivisera sin tid på samma sätt som sin ekonomi? Skala bort allt onödigt och bara ha kvar guldbitarna? Jobbigt att resa utomlands varje e.m. bara...
Räknade ut att jag lägger minst 500:- på onödig mat(uteluncher) som jag stoppar in i ena änden och som inte kommer ut som guldägg direkt. Nästa månad blir en vit månad. På luncher då.
"Livet är så här"
Jag har en svacka. Det är bara att erkänna, det har flyttat in en liten pessemist i min bröskorg just nu. Kanske är det hösten, kanske är det bara en period när allt verkar lite svårare, lite trögare och lite... fulare på något vis. Det går bra. Trafiken är ett helvete på morgonen, just nu tar det ca. 2h att komma till jobbet. Jag blir lite extra tjejig just nu. Gråter en skvätt i bilen på morgonen. Pratade med min pappa: "men det är så här livet är, det är bara att stå ut". Fan heller, jag vägrar! Kalla mig drömmare, men det är fan inte "så här livet är" om man mår dåligt över sin restid vareviga dag! När han säger så där vaknar en liten djävul i mig som vill bevisa att han har fel, fel, fel... Jag försöker ignorera den lilla rösten i mitt huvud som säger att man ska vara sådär svensson-nöjd med att man har råd att åka utomlands en gång om året och som upprepar samma mantra i huvudet på mig om och om igen: "man får ju vara glad att man har ett jobb".
Alla andra får gärna vara nöjda med att de har ett jobb, jag själv tror att mitt liv har mer att ge. Vad bjuder ditt liv på?
Förresten spar jag pengar på hög just nu, tror att det kommer rasa ännu mer på börsen inom de närmaste månaderna. Vad händer med USA? Vad händer med Euron?
Alla andra får gärna vara nöjda med att de har ett jobb, jag själv tror att mitt liv har mer att ge. Vad bjuder ditt liv på?
Förresten spar jag pengar på hög just nu, tror att det kommer rasa ännu mer på börsen inom de närmaste månaderna. Vad händer med USA? Vad händer med Euron?
Håller för öronen (och ögonen)
Jag vill inte höra mer om börsen just nu. Mina aktier har sjunkit rejält och många bloggare verkar tro att det bara är lugnet före stormen. Andra är större optimister och säger att det kommer vända nu. Alla låter lika självsäkra och hävdar att de har rätt. Jag tror väl inte heller att det är "över" för den här gången, men det är verkligen tufft att försvara sin idé just nu. Kanske hade jag hanterat det bättre om jag inte hade börjat i år med att bli miljonär. Just nu ser det ganska... mörkt ut. I mina fantasier har jag räknat med 5% i avkastning upp till 10% när jag har en riktig drömmardag, men just nu pratar vi ganska stora procentsatser minus istället. Warren Buffet säger att man ska sitta kvar i båten. Jag tror det ligger någonting i det, speciellt om det är en stabil eka (bra företag) så verkar det dumt att simma mot stranden. Så tycker inte många andra, faktum är att många av de större ekonomibloggarna redan sålt av sina innehav.
Vi har pratat om att lägga pengarna på amortering istället, men samtidigt kommer ju börsen gå upp, nu ska man bara försöka hänga på så gott det går, oavsett om det sker om två månader, 8 månader eller två år.
Kan någon bara ge mig facit så blir det nog rätt!
Vi har pratat om att lägga pengarna på amortering istället, men samtidigt kommer ju börsen gå upp, nu ska man bara försöka hänga på så gott det går, oavsett om det sker om två månader, 8 månader eller två år.
Kan någon bara ge mig facit så blir det nog rätt!
Slapp helg
Tog skärgårdsbåten ut med vår dotter till min sambos familje-landställe ute på lilla ön. Mysigt att åka båt så länge, blev nästan en liten utflykt i sig. Vi åt varsin glass på båten, eftersom det var helt smockat med folk i stan. Hade glömt bort pride-festivalen. SKulle försöka vara en pedagog och berätta varför man firade pride för A. "Jo, man firar de som är homosexuella, det är om en pojke blir kär i en pojke eller en flicka blir kär i en flicka" A bara tittar på mig, sen säger hon: "happ, ska vi köpa glass nu mamma?" Saker är verkligen inte märkliga i en 3-årings värld.
Min sambo var inte med, han kom på lördagen eftersom han var tvungen att jobba, men det det känns väldigt naturligt att vara med hans släkt ändå. Hans kusin var där med respektive och sina två barn varav den enda är i A's ålder. De hade väldigt roligt och hon slocknade direkt efter bamse-tidnings-läsningen. Vi vuxna satt uppe och pratade till strax efter ett, tiden bara flög iväg! Det var skönt att inte tänka på varken börsen eller sidoprojekt. Datorn hade jag lämnat hemma. Ikväll har jag finslipat ett brev som jag skall skicka till rektorn på min gamla skola, ska försöka få till att jag kan föreläsa för dem gratis för att skaffa mig erfarenhet. Hoppas det inte blir platt fall, jag har mycket ideer, men inte så bra självförtroende när jag inte har provat något förrut. Vet bara att jag kommer ångra mig om jag inte försöker.
Min sambo var inte med, han kom på lördagen eftersom han var tvungen att jobba, men det det känns väldigt naturligt att vara med hans släkt ändå. Hans kusin var där med respektive och sina två barn varav den enda är i A's ålder. De hade väldigt roligt och hon slocknade direkt efter bamse-tidnings-läsningen. Vi vuxna satt uppe och pratade till strax efter ett, tiden bara flög iväg! Det var skönt att inte tänka på varken börsen eller sidoprojekt. Datorn hade jag lämnat hemma. Ikväll har jag finslipat ett brev som jag skall skicka till rektorn på min gamla skola, ska försöka få till att jag kan föreläsa för dem gratis för att skaffa mig erfarenhet. Hoppas det inte blir platt fall, jag har mycket ideer, men inte så bra självförtroende när jag inte har provat något förrut. Vet bara att jag kommer ångra mig om jag inte försöker.
Det är tuffa tider (för en drömmare)
Svart dag på börsen. Men jag hänger på, vägrar ge upp nu när jag börjat min dröm. Min ena portfölj har minskat två tusen på två dagar. Det är mycket med tanke på hur lite pengar jag har där. Försöker att inte tvivla på det jag gör, försöker att inte känna att jag slänger sambons och mina pengar bokstavligt talat i sjön. Hoppas att jag har valt nog starka företag som kan ta sig ur en stegrande inflation och börsras med hälsan i behåll.
Jag märker att jag pratar mindre om mina drömmar när det går dåligt på börsen, vill inte bli "påkommen" med att jag driver min dröm på en sinande kassa. Känner mig mest som en lögnare nuförtiden.
Men det är också tider för uppskattning. Jag blir stolt över Sverige, att det går så bra för oss. Det finns så många människor som gnäller över sitt liv, även i Sverige, fastän vi har så stora möjligheter att leva bra. Jag menar inte bara pengar, tänk all natur som finns utanför var mans dörr där alla människor, oavsett inkomst kan plocka skogens guld eller färga fingrarna lila av söta blåbär. Jag är stolt över mig själv, över min blivande man som sitter säkert på våra tjänster. Nåja, så säker man kan bli. Jag är stolt över vår otroligt sprudlande dotter, som är så levnadsglad och helt utan bekymmer i världen. Det finns orättvisor överallt, men jag är ganska lycklig. Idag är jag framförallt lycklig över att min familj kom och åt lunch med mig på jobbet och att pengarna som ligger i aktier inte är några pengar vi behöver. Inte förrän vi förvandlat dem till en miljon. Det MÅSTE gå.
Jag märker att jag pratar mindre om mina drömmar när det går dåligt på börsen, vill inte bli "påkommen" med att jag driver min dröm på en sinande kassa. Känner mig mest som en lögnare nuförtiden.
Men det är också tider för uppskattning. Jag blir stolt över Sverige, att det går så bra för oss. Det finns så många människor som gnäller över sitt liv, även i Sverige, fastän vi har så stora möjligheter att leva bra. Jag menar inte bara pengar, tänk all natur som finns utanför var mans dörr där alla människor, oavsett inkomst kan plocka skogens guld eller färga fingrarna lila av söta blåbär. Jag är stolt över mig själv, över min blivande man som sitter säkert på våra tjänster. Nåja, så säker man kan bli. Jag är stolt över vår otroligt sprudlande dotter, som är så levnadsglad och helt utan bekymmer i världen. Det finns orättvisor överallt, men jag är ganska lycklig. Idag är jag framförallt lycklig över att min familj kom och åt lunch med mig på jobbet och att pengarna som ligger i aktier inte är några pengar vi behöver. Inte förrän vi förvandlat dem till en miljon. Det MÅSTE gå.
Tillbaka till vardagen...
Gjorde en sammanställning på mina räkningar den här månaden.Hela 53535:- blev det och jag fick en liten känsla av hur det måste vara att vara med i lyxfällan. Men trots den svindlande summan så är det ju några stora poster som t.ex. lånet till mina föräldrar samt sparande till vårt bröllop som drar iväg. Verkligen skönt att det är över efter den här månaden! Efter det här har vi bara ett enda lån kvar, på vårt hus. Det lånet kommer ta lite längre tid att bli av med...
Idag börjar hela familjen jobba, och vår dotter går på dagis. Kunde inte somna igår vilket gjorde mig lite orolig, jag brukar kunna sova mig igenom vilka samvetskval som helst. Låg och funderade på att jag fått möjligheten att se vilka möjligheter det finns i livet och vad jag ska göra med dem. Vad är det som gör mig annorlunda än andra?
Jag vet att jag är proaktiv, driven och kanske lite smått galen och att jag inte riktigt fått lära mig att vissa saker inte går. Hoppas det räcker!
Idag börjar hela familjen jobba, och vår dotter går på dagis. Kunde inte somna igår vilket gjorde mig lite orolig, jag brukar kunna sova mig igenom vilka samvetskval som helst. Låg och funderade på att jag fått möjligheten att se vilka möjligheter det finns i livet och vad jag ska göra med dem. Vad är det som gör mig annorlunda än andra?
Jag vet att jag är proaktiv, driven och kanske lite smått galen och att jag inte riktigt fått lära mig att vissa saker inte går. Hoppas det räcker!
Klirr i kassan
Bra dag idag. Börsen också och jag är faktiskt 1000:- rikare än imorse, bara på aktier. Sedan väntade en mycket trevlig överraskning är lönespecen damp ner i min mail-korg på eftermiddagen. Jag visste att jag skulle få bonus, men inte att de behövde dra så lite skatt OCH att det tydligen är semesterersättning på den. Sådärja! En del går förstås till bröllopet i Thailand i vinter (mer om det en annan gång) men vi ska också betala av det sista på lånet till mina föräldrar på lagfart/pantbrev som vi tog när vi köpte huset för drygt två år sedan. Banken var villiga att låna oss pengarna såklart, men räntan var inte direkt fördelaktig (rena lyxfällan-räntorna!) så mina föräldrar lånade oss dem istället. Jag tycker dock inte om att vara skyldig någon jag känner pengar så vi har försökt betala av det så snabbt vi bara kunnat. Nu när det "bara" 26.000 kvar så vi slänger in hela lånet så är det klart sedan vilket gör att vi nästa månad har två tusen mer att röra oss med. Efter det har vi inga fler lån förrutom huset.
Vi har bestämt att vi inte ska ta lån, iallafall inte för konsumtion eller lyx-prylar vilket gör att vi bara får låna till hus eller bil. Fast bil behöver vi inte än, jag tänkte köra min tills den brakar på motorvägen...
Just nu saknar jag bara ett spabad, är inte sugen på att ens handla kläder. Vill bara köpa aktier. Håller kanske på att bli sjuk?
Vi har bestämt att vi inte ska ta lån, iallafall inte för konsumtion eller lyx-prylar vilket gör att vi bara får låna till hus eller bil. Fast bil behöver vi inte än, jag tänkte köra min tills den brakar på motorvägen...
Just nu saknar jag bara ett spabad, är inte sugen på att ens handla kläder. Vill bara köpa aktier. Håller kanske på att bli sjuk?
Nu får det vara nog!
Ja, börsen känns som en ganska avlägsen chans att göra mig rik för tillfället. Dystert, även om det var högst väntat. Men skam den som ger sig, någon-gång-måste-det-ju-vända...
Hur som, idag jobbade jag första gången, härligt att de sköter sig så otroligt bra. Det var jättefint i butiken. Och jag? Jag hade tråkigt. Demade produkter för våra kunder i entren tills centrumledningen kom och sa till mig. Dystra människor som både hindrar entreprenörskap och merförsäljning minsann. Jag hade till och med en liten grupp av människor som hade samlats runt omkring mig. Nåja, bra dag på pappret, dålig dag för att jag har utvecklat alla så mycket att jag liksom... inte behövs. Jag är deras coach och ledare, och jag vet att det är ett lyxproblem, men jag är redo att gå vidare nu.
Försäljningschefen verkar tycka tvärtom: "Det fungerar såååå BRA nu, den här butiken har alltid haft problem" Jag blev smickrad i början (för det var tufft och jag slet som ett djur) men nu känns det som ett straff.
Min plan att äta rätt har hållt hela dagen iallafall, mycket bra! Känner mig redan mycket smalare!
Hur som, idag jobbade jag första gången, härligt att de sköter sig så otroligt bra. Det var jättefint i butiken. Och jag? Jag hade tråkigt. Demade produkter för våra kunder i entren tills centrumledningen kom och sa till mig. Dystra människor som både hindrar entreprenörskap och merförsäljning minsann. Jag hade till och med en liten grupp av människor som hade samlats runt omkring mig. Nåja, bra dag på pappret, dålig dag för att jag har utvecklat alla så mycket att jag liksom... inte behövs. Jag är deras coach och ledare, och jag vet att det är ett lyxproblem, men jag är redo att gå vidare nu.
Försäljningschefen verkar tycka tvärtom: "Det fungerar såååå BRA nu, den här butiken har alltid haft problem" Jag blev smickrad i början (för det var tufft och jag slet som ett djur) men nu känns det som ett straff.
Min plan att äta rätt har hållt hela dagen iallafall, mycket bra! Känner mig redan mycket smalare!
Matvete och aktietips
Sista dagen på semestern. Min sambo är hemma en vecka till med vår dotter så det bli lite avlastning i vardagen iallafall, men just nu känner jag mig inte supersugen att börja. Märkligt, när jag var mammaledig ville jag inget hellre än att börja jobba igen (sen när jag väl började så grät jag varje kväll i två veckor men det är en annan historia).
Idag var vi hemma hos mina föräldrar och fikade och jag fick hem en bärkasse med böcker som min mamma rensat ut för att göra plats för hyresgästen som skall ge dem en passiv inkomst på 3000:- i månaden. Hon hade passat på att lämna lite annat gammalt skräp också som hon förmodligen tyckte gav henne mindre dåligt samvete än att slänga men mig desto mer... Idag fick jag även agera aktiemäklare för min mamma, vilket också känns obehagligt. Det slutade att jag berättade för henne vad jag tittar på när jag letar efter bra värden, resten får hon ta reda på själv.
Tänk om det var så enkelt att man kunde få ett bra (rätt) råd om vilka aktier man ska köpa? Då skulle jag leva på det, jag tycker det är superroligt!
Imorgon börjar mitt smalare liv, jag har köpt mathavre för första gången och har grillat kycklingfileer och sparris. Blev mycket positivt övverraskad över mathavren som jag har kokat och stoppat i två matlådor till imorgon och på tisdag. Smalare OCH billigare, hur bra är inte det!?
Idag var vi hemma hos mina föräldrar och fikade och jag fick hem en bärkasse med böcker som min mamma rensat ut för att göra plats för hyresgästen som skall ge dem en passiv inkomst på 3000:- i månaden. Hon hade passat på att lämna lite annat gammalt skräp också som hon förmodligen tyckte gav henne mindre dåligt samvete än att slänga men mig desto mer... Idag fick jag även agera aktiemäklare för min mamma, vilket också känns obehagligt. Det slutade att jag berättade för henne vad jag tittar på när jag letar efter bra värden, resten får hon ta reda på själv.
Tänk om det var så enkelt att man kunde få ett bra (rätt) råd om vilka aktier man ska köpa? Då skulle jag leva på det, jag tycker det är superroligt!
Imorgon börjar mitt smalare liv, jag har köpt mathavre för första gången och har grillat kycklingfileer och sparris. Blev mycket positivt övverraskad över mathavren som jag har kokat och stoppat i två matlådor till imorgon och på tisdag. Smalare OCH billigare, hur bra är inte det!?
Det kan väl inte vara så svårt...
...att få den där fantastiska kroppen. Eller nåja, min kropp behöver ju inte hålla för några närmare inspektioner, men att ha en kropp där kläderna hänger bra skulle räcka för mig.
Att vara hälsosam är min största motivation. Nu har jag inte massor med övervikt, men en sisådär 6-10 kg skulle jag behöva gå ner för att ta mig runt löpspåret lättare och leka med min dotter utan att kollapsa. Däremot så finns det studier på hur ens kroppshydda uppfattas av andra. Man kan ju vara präktig och säga att man ska förändra hela branshen, men faktum är att överviktiga människor fortfarande ses som latare, med sämre karaktär än andra, normalviktiga personer. Hemskt? Kanske det, men man kan välja på att göra något åt det (övervikten alltså), för det är ju faktiskt mer hälsosamt att vara normalviktig, alternativt att försöka förändra Sveriges hela attityd generellt (kan du förändra det, är det värt det?). Har man riktigt bra självkänsla så skiter man fullständigt i vad andra tycker, vet att man är bra på det man gör och ser till att man får rätt jobb för att man är duktig på det man gör.
Igår gjorde jag lite research för nya potentiella aktier. Jag har tittat på Kappahl samt Micro systemation som agerar på två helt olika branscher, men vi får se vad som händer i framtiden. Jag har fortfarande svårt för företag i bransher jag inte riktigt förstår. Ibland känner jag att jag har potential att bli duktig på aktiehandel, ibland känner jag precis tvärtom, att jag aldrig kommer kunna gå plus eller få en avkastning någonstans inom index. Jag ger det ett år, annars får jag börja investera i "säkra-svensson-aktier". På måndag får vi se, jag börjar jobba men med nordnets nya app kan man numer köpa och sälja aktier mellan tuggorna på en mc feast.
På www.introduce.se hittar man förövrigt massor med bra företagsinformation!
Att vara hälsosam är min största motivation. Nu har jag inte massor med övervikt, men en sisådär 6-10 kg skulle jag behöva gå ner för att ta mig runt löpspåret lättare och leka med min dotter utan att kollapsa. Däremot så finns det studier på hur ens kroppshydda uppfattas av andra. Man kan ju vara präktig och säga att man ska förändra hela branshen, men faktum är att överviktiga människor fortfarande ses som latare, med sämre karaktär än andra, normalviktiga personer. Hemskt? Kanske det, men man kan välja på att göra något åt det (övervikten alltså), för det är ju faktiskt mer hälsosamt att vara normalviktig, alternativt att försöka förändra Sveriges hela attityd generellt (kan du förändra det, är det värt det?). Har man riktigt bra självkänsla så skiter man fullständigt i vad andra tycker, vet att man är bra på det man gör och ser till att man får rätt jobb för att man är duktig på det man gör.
Igår gjorde jag lite research för nya potentiella aktier. Jag har tittat på Kappahl samt Micro systemation som agerar på två helt olika branscher, men vi får se vad som händer i framtiden. Jag har fortfarande svårt för företag i bransher jag inte riktigt förstår. Ibland känner jag att jag har potential att bli duktig på aktiehandel, ibland känner jag precis tvärtom, att jag aldrig kommer kunna gå plus eller få en avkastning någonstans inom index. Jag ger det ett år, annars får jag börja investera i "säkra-svensson-aktier". På måndag får vi se, jag börjar jobba men med nordnets nya app kan man numer köpa och sälja aktier mellan tuggorna på en mc feast.
På www.introduce.se hittar man förövrigt massor med bra företagsinformation!
Proaktiv eller bara jobbig...
Det är en hårfin gräns, jag vet. Men jag kan liksom inte låta bli. Jag vill jobba som coach i framtiden, jag tycker det är otroligt att se vilken skillnad motiverade människor kan göra, både privat och i jobbet, om de är motiverade och har någon som visar att de tror på en. För många människor är det första gången någon har utmanat dem på ett sätt som visserligen kan vara skrämmande, men ändå känns bekvämt på det där "jag vet att jag KAN göra det här"-sättet.
Alla förtjänar en bra chef, men så ser inte verkligheten ut tyvärr. Långt ifrån alltid. Många chefer är anställda för att de siktat på höga titlar, högre lön och framförallt, för att de har någon översittarsyn på ledarskap. Chefer som måste bevisa sig duktigare än sina anställda och håller tillbaka dem för att inte verka sämre. Märkligt nog verkar de uppskatta sin egen typ, så när det ska nyanställas ser man ännu en person utan ödmjukhet på toppen. Ödmjukhet förväxlas ofta med mesighet, men man kan se människor och fortfarande ställa krav eller tydligt visa när man är besviken eller arg.
Jag är den första att erkänna att jag är sämre på många saker än vad mina kollegor är (och eftersom det inte är självklart för alla: med kollegor menar jag mina anställda) och det berättar jag för dem. Men på andra områden har jag mycket att tillföra vilket jag också gör. Jag ser bara en nackdel med denna typ av chefs-skap: mina anställda blir till slut så duktiga att de försvinner ut i företaget för att axla egna ledarroller. När jag är extra självgod så ser jag mig själv som en konstnär, men istället för vackra tavlor skapar jag duktiga chefer (eller medarbetare, alla vill ju faktiskt inte vara chefer). Lite ringar-på-vattnet-mentalitet om de lär ut sina anställda till människor som tror på sig själva och andra.
Som renodlad coach skulle jag få själva essensen av det jag gör idag, jag skulle nå ut till fler och jag skulle få göra det jag tycker är absolut roligast. Det är svårt att komma dit, och jag tror nog att jag måste sluta vänta på att någon bara ska se min karismatiska ådra och komma fram till mig och säga: "tjena, vill du hjälpa mitt företag med kultur etc.?". Lösningen är att jag har skrivit ett tal som jag skall maila till norden-chefen efter semestern. Tycker han det är bra ska jag be att få framföra det på årsmötet för butikschefer i oktober. Vill han inte ha det kan det bero två saker:
- Det är inte tillräckligt bra
- De ser mig som en jobbig j-el istället för proaktiv. Det kanske är dags att byta företag till ett ja-företag istället för nej-företag (mer om det i ett annat inlägg)
Får jag framföra det ska jag be någon filma och lägga upp det på youtube eller rent av en egen sida.
Alla förtjänar en bra chef, men så ser inte verkligheten ut tyvärr. Långt ifrån alltid. Många chefer är anställda för att de siktat på höga titlar, högre lön och framförallt, för att de har någon översittarsyn på ledarskap. Chefer som måste bevisa sig duktigare än sina anställda och håller tillbaka dem för att inte verka sämre. Märkligt nog verkar de uppskatta sin egen typ, så när det ska nyanställas ser man ännu en person utan ödmjukhet på toppen. Ödmjukhet förväxlas ofta med mesighet, men man kan se människor och fortfarande ställa krav eller tydligt visa när man är besviken eller arg.
Jag är den första att erkänna att jag är sämre på många saker än vad mina kollegor är (och eftersom det inte är självklart för alla: med kollegor menar jag mina anställda) och det berättar jag för dem. Men på andra områden har jag mycket att tillföra vilket jag också gör. Jag ser bara en nackdel med denna typ av chefs-skap: mina anställda blir till slut så duktiga att de försvinner ut i företaget för att axla egna ledarroller. När jag är extra självgod så ser jag mig själv som en konstnär, men istället för vackra tavlor skapar jag duktiga chefer (eller medarbetare, alla vill ju faktiskt inte vara chefer). Lite ringar-på-vattnet-mentalitet om de lär ut sina anställda till människor som tror på sig själva och andra.
Som renodlad coach skulle jag få själva essensen av det jag gör idag, jag skulle nå ut till fler och jag skulle få göra det jag tycker är absolut roligast. Det är svårt att komma dit, och jag tror nog att jag måste sluta vänta på att någon bara ska se min karismatiska ådra och komma fram till mig och säga: "tjena, vill du hjälpa mitt företag med kultur etc.?". Lösningen är att jag har skrivit ett tal som jag skall maila till norden-chefen efter semestern. Tycker han det är bra ska jag be att få framföra det på årsmötet för butikschefer i oktober. Vill han inte ha det kan det bero två saker:
- Det är inte tillräckligt bra
- De ser mig som en jobbig j-el istället för proaktiv. Det kanske är dags att byta företag till ett ja-företag istället för nej-företag (mer om det i ett annat inlägg)
Får jag framföra det ska jag be någon filma och lägga upp det på youtube eller rent av en egen sida.
Vägen till ekonomisk frihet
Idag har jag beställt "Vägen till ekonomisk frihet-första miljonen på sju år" av Bobo Schäfer. Titeln verkar bra, den utlovar ju att jag ska kunna bli miljonär hela tre år tidigare än jag planerat innan.
Iförrgår ramlade min kapitalförsäkring in på nordnet, så allting jag köper med den portföljen är skattefritt till summan av 1% vid årsskiftet. Jag kommer dock ha kvar min gamla portfölj för långsiktiga satsningar och kapitalförsäkringen för de aktier där jag kommer köpa och sälja ofta.
I de flesta av alla bloggar jag läser sitter man på stora aktieinnehav i företag som H&M etc. Det finns ju inga större farhågor att H&M går i konkurs, men jag inbillar mig att det finns billigare aktier att handla med som ändå är relativt säkra. Alla stora företag har ju varit små en gång, eller hur?
Jag vill berätta en liten historia också om mina föräldrar. De har gett mig ett rikt liv hittills, vi har kunnat resa nästan varje år och vi har haft ett hus, bil och all den trygghet som kommer med att man har en stabil ekonomi. Jag har också haft turen att ha föräldrar som alltid hittat på saker även när pengarna inte räckt till, åka till skogen och titta på grytor, gå på gratismuseum, åka ut i skärgården med matsäck o.s.v. Varken mer eller mindre (min barndom så här i backspegeln har varit fantastisk). För några månader sedan gick mina föräldrar på Charlie Söderbergs seminarium på min rekomendation och plötsligt har de blivit helt tokiga! De hyr numer ut ett rum i sin lägenhet för svindlande 3000:- i månaden (ibland är det bra att bo i sthlm), de hyr ut sitt hus i Thailand och ständigt poppar det upp saker i huvudet som gör att de tjänar mer pengar. Jag tror att de kan spara dryga 8000:- i månaden just nu. Målet? Att gå i pension tidigt och bosätta sig halvårsvis i Thailand. Låter inte alltför dåligt i mina öron.
Min pappa sa till mig häromdagen: "Om jag vetat det jag vet nu efter den här kursen när jag var i din ålder hade det funnits alla möjligheter i världen för oss" Vi får väl se.
Iförrgår ramlade min kapitalförsäkring in på nordnet, så allting jag köper med den portföljen är skattefritt till summan av 1% vid årsskiftet. Jag kommer dock ha kvar min gamla portfölj för långsiktiga satsningar och kapitalförsäkringen för de aktier där jag kommer köpa och sälja ofta.
I de flesta av alla bloggar jag läser sitter man på stora aktieinnehav i företag som H&M etc. Det finns ju inga större farhågor att H&M går i konkurs, men jag inbillar mig att det finns billigare aktier att handla med som ändå är relativt säkra. Alla stora företag har ju varit små en gång, eller hur?
Jag vill berätta en liten historia också om mina föräldrar. De har gett mig ett rikt liv hittills, vi har kunnat resa nästan varje år och vi har haft ett hus, bil och all den trygghet som kommer med att man har en stabil ekonomi. Jag har också haft turen att ha föräldrar som alltid hittat på saker även när pengarna inte räckt till, åka till skogen och titta på grytor, gå på gratismuseum, åka ut i skärgården med matsäck o.s.v. Varken mer eller mindre (min barndom så här i backspegeln har varit fantastisk). För några månader sedan gick mina föräldrar på Charlie Söderbergs seminarium på min rekomendation och plötsligt har de blivit helt tokiga! De hyr numer ut ett rum i sin lägenhet för svindlande 3000:- i månaden (ibland är det bra att bo i sthlm), de hyr ut sitt hus i Thailand och ständigt poppar det upp saker i huvudet som gör att de tjänar mer pengar. Jag tror att de kan spara dryga 8000:- i månaden just nu. Målet? Att gå i pension tidigt och bosätta sig halvårsvis i Thailand. Låter inte alltför dåligt i mina öron.
Min pappa sa till mig häromdagen: "Om jag vetat det jag vet nu efter den här kursen när jag var i din ålder hade det funnits alla möjligheter i världen för oss" Vi får väl se.
